Serien om den funktionella kroppen fortsätter. Bindväv är en vävnad som finns på många ställen i vår kropp och har som uppgift att bl.a hålla organen på plats, fästa muskler till skelettet samt hålla ihop musklerna. Bindväven i senor och runt musklerna består av vatten samt två proteiner som kallas kollagen och elastin. Kollagen bidrar med en hög hållfasthet och elastin ger bindväven sin elasticitet. Dessa egenskaper är viktiga för muskelns förmåga att utveckla kraft när vi utför en rörelse. Senan har förmåga att dras ihop och töjas ut likt ett gummiband. När muskeln töjs ut (vid inbromsande, excentriska, arbeten t.ex avstampet i ett höjdhopp) lagrar senan in kraft som den sen överför till muskeln när den fjädrar tillbaka. Tänk dig liknelsen att skjuta iväg ett gummiband. Ju längre du töjer ut gummibandet desto större rekyl blir det när du släpper och desto längre kommer gummibandet att skjutas iväg. Samma sak med muskeln och senan, ju mer muskeln sträcks ut desto större kraft kan lagras in i senan och sen överföras till muskeln när muskeln sedan förkortas. Detta kallas för "stretch-shortening cycle" eller gummibandseffekten.

Ju mer komplex rörelsen är desto mer utnyttjar vi gummibandeffekten i långa muskelkedjor. Detta är relativt ny kunskap som ger en viktig förståelse för hur kroppens muskler hänger ihop och samspelar i en rörelse. Det finns ett antal olika muskelkedjor men de viktigaste kedjorna är två långa kedjor på fram och baksidan av kroppen och de diagonala kedjorna på fram och baksida. Alla muskler i kedjan sammanlänkas av bindväv (eller fascia som det också kallas). Den främre långa kedjan går ifrån underbenen, framsidan av låren, upp via raka magmuskeln och bröstet till halsen. Så varje gång du böjer hela kroppen bakåt så kommer du att sträcka ut fascian i musklerna i den kedjan. Om endast en muskel är stram i den kedjan kan hela rörelseomfånget påverkas. Om du böjer kroppen framåt (eller fäller ihop kroppen), t.ex som du gör när du gör en övning som kallas fällkniven, kommer alla muskler i kedjan att samspela i rörelsen. Om endast en muskel är svag i kedjan kan kraften i rörelsen påverkas. Det kan också vara en förklaring till varför man kan känna mer i halsen/nacken när man tränar magen. Halsmusklerna är helt enkelt den svaga länken i kedjan.

Den långa bakre kedjan startar under foten och sträcker sig via plantarfascian (senan under fotsulan) vidare till vader, baklår, längs ryggraden upp via nacken och över huvud fram till pannan till de muskler som höjer ögonbrynen. Varje gång man böjer sig framåt kommer musklerna i denna kedja att sträckas ut. Stramheter nånstans i kedjan kommer att påverka rörelseutslaget i hela kedjan. En stram plantarfascia kan teoretiskt skapa spänningar och överbelastningar i ländryggen. De främre och bakre diagonala kedjorna sträcker sig från överarmen (framsidan för främre och baksidan för bakre) diagonalt över kroppen och ned till underbenet på motsatt sida. Från vänster arm till höger ben och tvärtom, korsandes varann. Dessa kedjor är viktiga i växelgångsrörelser som gång, löpning, längdskidåkning. Tänk dig ett löpsteg. När höger ben pendlar fram kommer vänster arm pendla fram (främre diagonala kedjan). Samtidigt är då vänster ben bakåt och höger arm arm bakåt (bakre diagonala kedjan).

Kunskapen om muskelkedjor ger en viktig kunskap när det handlar om rörelser och funktionell träning. För en skidåkare eller löpare blir de diagonala muskelkedjorna viktiga ur stabilitetssynpunkt, för att ha en bra rotationsstabilitet (motverka att överkroppen roterar i löpning t.ex) Det ger också kunskap i hur enskilda muskler, svaga länkar, kan påverka hela muskelkedjan. Vid felaktiga rörelsemönster handlar det alltså om att försöka hitta den svaga länken och stärka upp den eller släppa på spänning.

På återhörande

//Thomas